OmitMyself

Långa dagar nu. Beror på att vi är inne i ett stort övningsskede med personeskorten. Dagens körning resulterade i att jag och min otroligt tankspridda kartläsare ofriivilligt guidade mig genom Stockholms innerstad. Vi skulle ju egentligen hålla oss till E4an, men som förare fick jag se bl.a. Rådhuset, Centralstation, Mälarstranden och diverse godbitar från nära håll.

Imorrn är ses vi på gatorna, då är det  uppvisning. Kanske en tur till Alexandra (Soldatöl = 25kr) på kvällen för att fira?

Jag kommer nog att hinna ha ett liv snart. Bara nån vecka kvar!



Här i slutet brukar man skriva några meningsfyllda och vackra textrader från nån favoritlåt.
Detta blir mitt bidrag: Kjell Höglund - Genesarets sjö. Världens roligaste textförfattare. Musik och lyriken passar som Vin och glass.


Får jag se, låt mig känna, kan jag tro
har jag mod att försvinna i en tyst minut
jag ser fyrar blinka här från min balkong
 tänk på mig nån enstaka gång

Vi är många som är här på vernissage
 och vi dricker lite portvin och tuggar kex
 det blåser på Genesarets Sjö
 och likaså på Galleri Bleue

Det här är både skitroligt och konstigt. Och definitivt charmigt.

För er som inte orkar kolla på hela så rekommenderar jag början och sekvensen som börjar 12 minuter in i klippet.
Jag tror fan att killen har plundrat Mithril för att få hållbara strängar.




Kanske vårt musikvetarproffs Crab the Stab kan uttala sig om vilken genre detta kan tänkas höra hemma i?
ADHD-Folkjazz med strupsång?

Jag tror jag är lite nyförälskad!

Efter en lunchfika med min vapendragare Jens så beslöt jag mig för att besöka min mormor och morfar.
Det var ett mycket lyckat besök för det är en fröjd varje gång man får slå sig ner i fotöljen brevid Morfars när han berättar sina livskrönikor. Samtalet brukar gå till så att vi klagar lite på nån fånig modernitet för att sedan låta Sixten dra igång en lång utäggning om till exempel hur han blivit av med körkortet, suttit i arresten i 28 dagar för en försening eller någon annan rolig anekdot. Idag var det släktforskning som stod värd för diskussionsämne.

Till saken hör också att Morfar inte egentligen är den muntraste av människor och är heller inte alls intresserad av sällskap. Han är gammal och hans utseende skvallrar om ett arbetssamt liv och gubben tillbringar nästan all sin tid orörlig och ensam framför TVn.
Men det finns något där. Gömt i luften. Ett barns sinne?
Vi förstår varandra på något märkligt plan och det är inte alltid nödvändigt att yttra sig för att vi ska enas om något. Ända sen jag blivit lite mer vuxen och tatt mig tid att prata med honom så har det vuxit fram nån sorts oväntad vänskap mellan oss. Vi tycks även dela en passion för hattar.
Jag önskar att jag hade varit gammal nog att prata ordentligt med Farfar och Farmor innan de gick bort.


Jag är på jakt efter en Vegamössa, någon som har nåt tips?

Hade en MYCKET anständig kväll med Esset och Pantzar igår. LIF är att räkna med framöver.
Ska glo nån rulle med Lucas ikväll.
Imorgon bär det åter tillbaka till Storstaden för sällskapa med nya logementsgruppen och busa med Åhman i hans Gullmarsgryt. Utgång på 90's? ^^

Det här är fan humor. Största Anti-klimaxet någonsin när Carola presenterar supergästen.
Vilket radarpar!





Jag älskar att Carola tror att hon är pakistanier när hon pratar.


Idag när jag skulle hämta ner en ryggsäck från vinden hände nått märkligt. I mitt desperata letande grävde jag upp en gammal sleten damhatt i smutsen. Morsan blev alldeles till sig och tror att den är ovärderlig. Antikmästare som vi är så gissar vi på att den är gjord i slutet av 1800-talet.

Denna sida har revolutionerat mina kvällsstunder: TED
TED bjuder på riktigt bra tal och jag fungerar som en digital livscoach när helst man vill.

Trots att det är skitkul här med gänget och allt så har man lite hemlängtan. All fys, körning och skjutning tär väl på en antar jag. Ska bli riktigt najs att komma hem och bli ompysslad av min ömma moder. På tisdag kommer jag hem för att njuta ända till söndagen. Eller ja, om ingen i det gamla Fkp-gardet vill göra gatorna osäkra så kanske jag åker upp redan på fredag.



Och tack Gud för "My horse and Me"-spelet som underlättar logementsnätterna. Håller verkligen igång ryttarkunskaperna nu när man inte får rida på ett tag. Man kan till och med rykta på spelet. 4 solar, bara att köpa!

Person-Eskortgruppen tog sig under kvällen in till Kungsängen och tog nåra öl och lite käk för att fira fredagen. Supertrevligt må jag säga.


Snaaart dags för John Frusciante att glänsa!



Idag spydde bara 2 soldater på den dagliga träningen.




Over and Out, ArneArneReidar

Underbar morgon. VERKLIGEN..

Våran ömma och nyrekryterade Furir sa ungefär så här inför morgonens styrkepass "Ni får blöda, gråta och spy. MEN NI FÅR FAN INTE GE UPP!"

Det bör tilläggas att jag ALDRIG har vomiterat under min karriär som fysiskt aktiv. Men jag var måste bekänna att jag till slut var en av de tappra 7 i en skara av 22 deltagande livdragoner som fick gå detta tragiska öde till mötes. För min egen del bedrevs uppkastningen faktiskt en tid efter själva fyspasset då dusch stundades. Ja, inte i själva duschen då, utan i vårt vackert utsmyckade öststatsklosett á la ukrainsk studentkorridor. I båset brevid idkade Korpral Edlund samma syssla.

Och helvetet har bara börjat. Imorgonbitti blir det löpning och så fortsätter det varje dag i minst 3 veckor till.

Kvällen spenderades naturligtvis åt att tröstäta robust husmanskost i Soldat Svejks hemtrevliga lokaler på förträffliga Söder. En eller 4 öl slank väl också ner i gott sällskap med min ömma fader och morbror Janne (som prompt ville att mer öl skulle förtäras). Det var man nog värd.

Det är nåt speciellt med att åka tåg ensam för man måste ju verkligen börja småsnacka med grannen på sittplatsen brevid. Jag älskar mötet och den trivsel som uppstår mellan två främmande människor, det är nästan som man kännt varann hela livet. Sen verkar man ju inge en viss respekt när man har den gröna landslagsdräkten och baskern på sig ute i det civila. Märkligt, folk skulle bara veta hur töntigt det egentligen är.
Resan gick bra men det var skönt att slippa pendeln och istället hoppa in i Åhmans lilla skruttbil för att garva sig igenom resten av resan medan man berättade om vad varen av oss hade gjort under ledigheten.

Schemat inför nästa vecka ser mördande ut. Superfys hela veckan.

Jag gick intill Fredrik Wikingsson i nästan 50 m på centralen idag. Jag undrade faktiskt ett tag varför folk tittade på mig, men sen uppenbarade han sig vid min sida. Han var lång.
Och ståtlig.






Nä, nu måste jag kila. Väntar på ett viktigt samtal.

På allmän begäran så återupptar jag nu denna blogg.

Den största anledningen till att jag börjar igen är faktiskt att jag själv tyckte det var roande att läsa och minnas vad man gjorde en vardag förra året. Halva natten spenderades åt att gå igenom alla gamla inlägg. Det blir ju lite som en dagbok fast som alla får läsa.
Dock så tror jag att lumpenlivet är särskilt roande att varken skriva eller läsa om så det kommer nog bara bli ett fåtal inlägg när det verkligen finns något att berätta. Som till exempel julledigheten. 3 uuunderbara och oförglömliga veckor!

För att väldigt kort sammanfatta dessa 3 veckor som snart är tillända så vill jag nämna följande: Träffat flera fantastiska vänner (gamla som nya), Festat på Kryssning som jag tror gick till Åbo, Söp i kapp vodka med en vitrysk byggnadsarbetare på Julafton (hänvisar till Essets version), Haft studentreunion med klassen på Juldagen, Köpt julgodis för 650 kr, Bowlat bakfull, Firat in nyåret hos Lundgren, Fikat några miljarder gånger, Missbrukat Spotify, Genomfört kanske mitt livs roligaste kväll i Åsarp Marcus får berätta och till slutningsvis börjat älska livet storskaligt.

På söndag bär det iväg till Stockholm igen. Bitterljuvt!
Så vitt jag vet så finns det bara ett värdigt slut på detta lov och det är att samla vännerna imorgon, Fredag, och ställa till med en hejdundrande fest!

Tro fan inte att jag tänker korrekturläsa eller förhandsgranska, det är mitt sätt att säga "FUCKYOU, Kapitalistsvin!"